En blogg om brädspel
Random header image... Refresh for more!

Recension av Dominion

Gjort av: Donald X. Vaccarino
Publicerat av: Rio Grande Games (engelska versionen)
Antal spelare enligt lådan: 2-4
Antal spelare i verkligheten: 2-4
Speltid enligt lådan: 30
Speltid i verkligheten, första gången, 4 stycken: 1 h
Speltid i verkligheten, när man kan spelet: 10 minuter/spelare
Tid från att man tar fram lådan tills man kan börja spela: 5 minuter
Antal knarkpåsar som vi använder: 0
Spelet i en mening: Ett kortspel om att bygga sin egna lek där man bygger sin egna lek
Statistiken
Slump: ¤¤3¤¤¤
Spelarinteraktion: ¤2
¤¤¤¤
Tröskel: ¤2
¤¤¤¤
Euro: ¤¤¤4¤¤
Ameri: ¤¤3
¤¤¤
Krig
: 1¤¤¤¤¤

Fluff:
Du är, liksom dina föräldrar före dig, en monark som regerar över ett litet kungarike. Till skillnad från dina föräldrar har du dock drömmar och hopp, och du vill ha mer, större och bättre!

Oturligt för dig är du inte ensam om den idéen, så nu måste du tävla med andra om att pixpaxa så mycket av det land som ingen tidigare gjort anspråk på som möjlig.

Produktkvalité
Det är en stor låda, och när man öppnar den ser det inte mycket ut för världen:

http://www.boardgamegeek.com/image/397445

Vad som finns i lådan, bild från BGG.

Förutom dessa 500 kort finns även regler, och en reklambroschyr. Korten är i bra kvalitet, och efter att ha spelat ca 15 spel utan plastfickor finns inget märkbart slitage på korten. Lådans storlek och inlägg gör också att förvaringen fungerar mycket bra. Nackdelen är dock att lådan tar onödigt stor plats. En liten nackdel till är att det från början inte finns ett referensark för vart i lådan korten skall vara, detta finns dock att ladda ner från tillverkarens hemsida här, och i en förbättrad version här.

http://www.boardgamegeek.com/image/393368

Lådan med referensark, bild från BGG.

Notera att korten inte håller standardmått:

http://www.boardgamegeek.com/image/397579

I förhållande till bridgestorlek (höger) och pokerstorlek (vänster), bild från BGG.

I förhållande till ett Magickort, bild från BGG.

I förhållande till ett Magickort, bild från BGG.

Illustrationer och layout

Majoriteten av korten i spelet är både helt ok layoutade, samt försedda med snygga illustrationer. Jag kan sakna ett finurligt ikonsystem, framför allt på korten med lite mer text, men samtidigt tar det inte lång tid innan man lärt sig korten utantill.

http://www.boardgamegeek.com/image/395724

Actionkort, bild från BGG.

Följande kort anser jag dock kunde fått lite mer uppmärksamhet. Trashkortet håller inte alls lika hög kvalitet, eller samma stil, som övriga bilder.  Victorykorten är framförallt tråkiga, och jag tycker allt att de kunde lagt lite tid på att göra 3 separata kort. Det samma gäller treasurekorten. Jag menar, det är tre olika valörer, det står koppar på en, silver på en och guld på en, men ändå är alla i samma färg och form. Det minsta man kan begära är väl att de använder något Photoshopfilter för att ändra bildens färg.

 

Trachkort, Treasurekort och Viktorykort

Trashkort, Treasurekort och Victorykort

Av 17 kort som ligger uppe i varje spel, är alltså 7 mindre snygga. Mindre bra, tycker jag.

Flow of play
I varje spel ligger 10 av 25 actionkort på bordet. Det finns 10 av varje sort (plus ett placeholderkort som används för att markera när en lek tagit slut). Till dessa finns även treasurekort i tre valörer, victorykort i tre valörer samt ett trashkort. Dessa ligger alla utlagda på bordet.

 

http://www.boardgamegeek.com/image/397963

Upplägg för 2 spelare, bild från BGG.

Varje spelare har när spelet börjar tre victorykort med valör 1, samt 7 treasurekort med valör 1, blandade i en drahög framför sig. Ifrån denna drahög dras sedan 5 kort.

I en runda har man först 1 action. För varje action man har får man lov att spela ut ett acionkort från handen. Därefter har man en buy, vilket innebär att man får lov att köpa ett kort. Varje kort på bordet har en kostnad i nedre vänstra hörnet, och för att köpa ett kort lägger man trasurekort med motsvarande valör i sin slänghög. Därefter läggs alla kort man spelat ut under rundan, samt alla kort man har kvar på handen, i slänghögen och man drar fem nya kort från drahögen.

Så fort som man behöver dra kort, och det inte finns kort att dra, blandas slänghögan om, och blir i stället en drahög.

Av actionkort man spelar ut kan man bland annat få både fler actions, fler buys samt extra pengar som kan spenderas under sin tur. Trashkortet används bara för kort som tas ur spel, detta står specifikt på de kort som berörs.

Victorykorten har ingen funktion alls, förutom att ge VP i slutet av spelet, så man måste välja mellan en välsmord lek, och en lek med mycket VP i. De flesta lekar blir därför ganska naturligt en blandning av de båda.

Spelet tar slut när antingen högen med 6VP-kort är slut, eller när 3 vilka som helst andra lekar är det. Då vinner den som har flest VP i leken.

En attack och en Moat

Interaktion
Interaktionen som finns är av två slag; dels är vissa actionkort attacker, vilka spelas på andra spelare, som då får någon typ av nackdel. Dels finns även en tävling om korten, i och med att det endast finns 10 av varje.

Tävlingen om korten ökar med antal spelare, och är näst intill obefitlig på 2 spelare, för att bli en faktor att räkna med på 4. Actionkorten är också varierande bra beroende på dels antal spelare, och dels om det finns en Moat på bordet. Moaten gör att du, om du kan visa en från handen, inte påverkas av en attack som spelas.
Även om attackerna var för sig inte gör jättmycket skada,  gör de tillsammans destå mer, och det går att bygga en lek runt att bara jävlas med sina medspelare, i alla fall under förutsättingen att inte alla spelare gör samma sak, då det tenderar att jämna ut sig ganska bra, eller att det som sagt finns en Moat med i leken. Attackerna får då lite av en annan karaktär, då de främst får som funktion att tvinga in kort i motståndarnas lekar, som de egentligen inte vill ha.

Generellt så känns det som attackerna gör en skillnad, men ändrar inte det fakum att man i mångt och mycket sitter och lägger varsin patians, med målet att bli färdig innan de andra spelarna blir det.

Tröskel
Jag fick förmånen att få spelet förklarat för mig, och kan därför inte uttala mig om hur det är att lära sig spelet från grunden (utan hjälp), men efter att ha läst igenom regelboken känns den välskriven och tydlig. Spelet tar inte heller många minuter att förklara, då det i grunden inte är så mycket regler, och resterande regler står på korten.

Dock är man lite vilse första gången man spelar, och kort med andra funktioner är basfunktionerna kräver något spel innan man förstår dem fullt ut. Detta är verkligen ett spel som man lär sig under tiden som man spelar, och jag upplever inte att det är frustrerande att man inte försår, utan snarare roligt och engagerande att lära sig.

Tid och downtime
Spelet tar, när alla spelat någon gång, ca 10 minuter per spelare. Har alla spelat lite mer så kan man spela ett parti med 4 spelare på 20 minuter.

Det är inte någon betydande downtime, bara man utnyttjar den andres runda till att tänka ut sitt nästa drag (något som möjliggörs av att man drar korten i slutet av sin runda, istället för i början). Enda väntan som ibland känns lite jobbig är den på att motståndaren skall blanda sina kort, något som man gör ofta. Detta är dock ett mindra problem ju fler spelare man är, eftersom att man då kan blanda sina kort när andra spelare spelar.

Omspelbarhet
Det finns 25 olika typer av ationkort i spelet. Av dessa används 10 i varje spel. Detta ger 3268760 olika kombinationer, och möjliggör för konstant unikt spel i hundra år.  Dessa kombinationer kan antingen slumpas fram (kort för edtta medföljer), eller så finns det 5 olika set att välja mellan från regelboken. En av dem är för ett förstaspel, där bara de mest basala korten används.

Det känns också just nu som att spelet håller för omspelbarheten, och att det, i allafall efter mina 10-tal spel bara ökar i komplecitet och intresse. Att jämföra två olika set av kort är nästan som att jämföra två olika spel, i hur det känns och hur det spelas, (spela “Big Money” och “Size Distortion” efter varandra för att förstå vad jag menar).

Är spelet färdigt?
Ja, det är det. Det känns inte alls brutet på något sätt, och alla mekaniker sitter fint. Rent designmässigt skulle det behövas gå igenom lite till, liksom även i namngivningen av korten, men vad det gäller allt som har med spelet att göra, så hittar jag inget att klaga på.

Vad tycker jag?
Jag gillart, som det heter här i Mark.  Battlore har stillat mitt figurspelsbehov, och nu har jag även Dominion, som stillar allt behov av att lägga pengar på ett samlarkortspel igen. Mest av allt gillar jag att det är väldigt mycket spel i förhållande till hur lång tid det tar. Det är hela tiden engagerande och kräver tankeverksamhet på ett sätt som andra spel i samma tidsklass oftast inte gör. Det märks tydligt att man blir bättre och bättre för varje gång man spelar. Spelet är också väldigt direkt i sin feedback. Man ser med en gång resultaten av sina val, eftersom att man faktiskt spelar med samma lek som man bygger upp.

Kort gillar jag det för att det blir mycket spelat. Det går på under en halvtimme och funkar lika bra på 2,3 och 4 spelare.

Likanande spel
Osökt kommer jag att tänka på hela samlarkortsgenren.

Tips på filer från BGG
Som tidigare nämts rekomenderas referensarket.

Jag är också mycket sugen på att bygga en variant med marker istället för kort, för att komma ifrån allt blandande (hojta om ni bygger en, för då vill jag testa).

1 kommentar

1 Recension: Race For the Galaxy | Brädspelsbloggen { 04.22.09 at 03:20 }

[...] Recension: Race For the GalaxyRecension av World of Warcraft: the boardgameRecension av DominionRecension av Agricola, standardspelet med [...]

Leave a Comment